I bland känns det lite tuffare.

Jag har ett stort behov av att vara i fred, vandra på mina promenader. Idag och i går har jag inte getts möjligheten till det. Jag har mer varit sängliggande då jag åkt på en rejäl influensa med 40 gradig feber. Hela kroppen värker, huvudet, halsen och nacken värker. Jag kan knappt svälja. Nå väl, nu halvsitter jag i sängen. Lyckades få i mig Alvedon och Ipren och duschat. Det är bra.

 Så… egenkärleken…. lyser med sin frånvaro. Jag är bara lite rädd att det ska få samma upprepning som förra året, två saker har hänt hittills som hände förra året. Jag vet inte vilka resurser jag har riktigt för att balansera motgångarna. Jag önskar mig mirakel. I alla fall saker löser sig succesivt. När man ser från andra perspektiv så är saker och ting inte så dramatiska. Det finns mycket glädje i livet 🙂