Presspunkter
På min dagliga morgonpromenad medan snön virvlade ner funderade jag i det tysta. Jag hade precis släppt av min son. Jag vet det är tisdag och just dom här dagarna ger mig rejält med ångest. Går upp vanligtvis 05 och tränar men försov mig till 07. Det blev jäktigt på gymmet eftersom barnet ringde med 5 minuters mellanrum och frågade om jag var på väg. Vem hinner fokusera på träning då! Men nu är barnet lämnat i. Hinner sitta i 50 minuter innan han ska hämtas för han äter ju inte i skolan och vill inte vara i skolan på rasterna utan ska hem. Det är sådana här dagar jag ofta ringer och skäller ut mannen som pysslar med sina nöjen med att hänga på gubbdagis. Ja men jag blir stressad, känner mig jagad hinner knappt andas för allt ansvar ligger på mig och sedan när jag går och är jagad av dessa tankar haglar sms och annat in från de andra barnen alternativt att jag får många fina tankar som jag vill utveckla vidare. Jag blir riktigt jäktad. Skäller lite på barnet att han borde och att jag är för snäll osv. Ge mig en enkelbiljett till Italien och mitt berg. Ja men jag blir schackmatt på människor som låter sitt ansvar bli mitt. Oh ja jag vet jag är för snäll! Min sambo sa det när jag skällde på honom. Men visst jag köper det. Jag vet att barnet inte går till skolan annars. Vi har bara kanske 600 dagar kvar sedan är den där skolan slut och Italien väntar! Åtminstone inbillar jag mig det att Italien väntar. Jag måste erkänna det. Snö var inte det jag hade tänkt mig. Blev grymt besviken och världen trillade ner en stund. Min strategi var att jag hämtade barnet förklarade noggrant att jag inte var tillgänglig på några dagar, kanske när snön försvunnit. Jag måste sysselsätta mig med sådant som föder kreativitet när jag går in i låga perioder eller påverkas av vädret allt för mycket. Presspunkter kom upp i mitt flöde i huvudet. Ja vi har det omkring oss varje dag. Jag ser på ungdomar, jag lyssnar på dem. Att balansera vänskap och skolarbete, oro för kroppsuppfattning, hänga med i trender online och personligen. Ja det är presspunkter och sådana som måste hanteras. Jag upplever dessa särskilt tydligt på tisdagar. Förr i världen så satte jag alltid guldkant på tisdagar för att det var så ofantligt tråkiga. veckan hade precis börjat och vi hade typ inte kommit någonstans heller. Om vi ska se det ur den negativa synvinkeln. Men min rastlöshet i kombination med mina presspunkter och att vädret var så gräsligt trist födde nya tankar och ideér inom förändringsarbete för att nå motivation. För att nå motivation behöver man först förstå vad det är man vill och behöver förändra. Ett nytt utbildningsmaterial skapas! ?
/ / LR
Responses