Språkstörningar

En Språkstörning innebär att språkutvecklingen hos ett barn inte följer mönstret eller uppfattas som försenat. Det kan ta sig uttryck på många olika sätt eftersom den kan drabba många olika områden som är kopplat till språk.

Ex: När barnet har svårt att förstå vad man säger, förstå instruktioner, uttrycka sig, hitta ord, uttala dem rätt, sätta ihop dem till meningar och berätta på ett sätt som gör att lyssnaren hänger med och förstår vad som berättas eller har svårt med socialt samspel.

Ofta förekommer den tillsammans med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ex. ADHD eller Autism (Aspberger).

För att få diagnosen Språkstörning så får inte de språkliga svårigheterna orsakas av någon annan funktionsnedsättning.

Man kontaktar en Logoped som utreder om man har en diagnos.

Form: Detta har med grammatiken att göra. Alltså att kunna böja orden rätt, sätta dem i rätt ordning och att bygga meningar. Det innebär också att man måste kunna höra skillnad på olika uttal och att munmotoriken är utvecklad så att det går att uttala ljuden i orden rätt.

Innehåll: Semantik – alltså ett språkligt innehåll som omfattar begrepp och ordförråd. Att kunna dela in begreppen i färg, form, antal och att kunna kategorisera orden. Ex. fordon, kläder mat. Ett ordförråd krävs för att kunna uttrycka sig och förstå vad andra säger.

Användning: Pragmatik – Detta är grunden för själva språket och omfattar en mängd regler för hur vi kommunicerar och gör att samspelet med andra underlättas. Man måste kunna turtagning, hålla “en röd tråd” i samtalet, kunna ta den andres perspektiv, viljan att kommunicera, ställa frågor och att själv förstå hur mycket den andre behöver veta för att förstå budskapet.

Fakta om Språkstörning

Språkstörning har ingenting med intelligens att göra. Ett barn med Språkstörning är inte mindre intelligent än ett annat barn, dom har bara svårare att förstå vad andra menar och att uttrycka sig själva så att dom blir förstådda.

Ett flertal studier runt om i världen pekar på att 6 – 8 % av alla barn i förskoleåldern har en störd språkutveckling av varierande grad.

Det vi kallar grav språkstörning är när barnet har problem både med ljudsystem och grammatik, drabbar ca 1 %.

Språkstörningar drabbar pojkar i större utsträckning än flickor. Man har i de flesta studier funnit att språkstörningar är 2 – 3 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor.

Språkstörning är inte något statiskt utan varierar mellan olika individer och även inom samma individ från situation till situation.

Språkstörningen ändrar karaktär under barnets utveckling och barnet kan uppvisa andra slag av problem när det blivit äldre, även om den underliggande språkstörningen är densamma.

Tvåspråkighet påverkar och orsakar inte en språkstörning. Normalt kan barn vara något försenade i sitt ordförråd när de har två språk men man har inte de andra svårigheterna som en Språkstörning innebär.

Språkstörningen ser ungefär likadan ut inom båda språken som ett tvåspråkigt barn talar. Gör man så att barnet pratat sämre på ett språk så förbättras inte det andra språket—man kan inte välja eller kompensera så uppmuntra båda språken!

Alla ”Typiska svårigheter” måste inte gälla för just ditt barn. Kom ihåg—det är inte statiskt! Det finns en stor variation på hur grov Språkstörningen är, om det förekommer en tilläggsdiagnos och vilken hjälp/stöd man får.

Språkstörning innebär en påtagligt försenad utveckling av språket.

“Kärt barn har många namn” så här går jag igenom vad de olika temerna som används innebär och står för?

Specifik språkstörning:

Även kallad Primär språkstörning (SLI, specific language impairment).

Detta innebär att språket är det primära problemet och att barnet i övrigt har normal intelligens. Detta är alltså huvudbeteckningen för språkstörning. För att sedan förstå de specifika svårigheterna så måste man bryta ner språkstörningen i olika delar och dessa delar/nivåer är: fonologi, semantik, grammatik, pragmatik samt språkförståelse.

Fonologisk språkstörning:

Barn med fonologisk språkstörning har brister i ljudsystemet vilket innebär svårigheter att få fram ljuden på rätt sätt.

Grammatisk språkstörning:

Ett barn med grammatisk språkstörning har svårigheter i att böja orden rätt och att sätta ihop ord med rätt ordningsföljd.

Impressiv språkstörning:

Barnet har svårt att förstå ord eller både ord och satser, speciellt om det “låter lika” ex inventera – invitera.

De har svårt när ordföljden inte är rak ex “Boken pennan ligger på är grön”. Vad var det som var grönt?

Expressiv språkstörning:

Expressiv språkstörning innebär att barnet har svårigheter med både fonologi och grammatik som gör att andra har svårt att förstå vad barnet säger.

Barnet har svårt att uttrycka sig och får inte fram de rätta ljuden.

Generell språkstörning:

Vid en generell språkstörning visar sig språkproblemen inom alla aspekter av språket. Alltså både att läsa, skriva, förstå och att göra sig förstådd. (Det innebär både Impressiv och Expressiv språkstörning.)

Pragmatisk språkstörning:

Visar sig genom att barnet har problem med att klara av språket i sociala situationer. Den pragmatiska språkstörningen kan ofta även finnas hos barn med Asbergers syndrom och autism. De här barnen tar sällan ögonkontakt, de har svårt att förstå turtagning och många gånger svarar de osammanhängande eller ovidkommande. De kan ha problem att klara det vardagliga, sociala

språket.

Semantisk språkstörning:

Detta innebär att barnet har svårt att lära in nya ord och svårigheter att förstå ordets betydelse, barnet kan också ha problem med abstrakta ord.

Grav språkstörning:

Barnet har problem på flera nivåer av språket såsom fonologi, grammatik, ordförråd och språkförståelse. Vid en grav språkstörning har barnet oftast ett tilläggshandikapp som t.ex. ADHD, autism (ev. Asbergers syndrom) eller i vissa fall en utvecklingsstörning.

Dyspraxi:

Här är det svårt med “programmeringen” från hjärnan till talorganen. barnet har svårt aff folrmullera och ljuda orden. ex. docka men ena gången kan det bli ”gocka”, nästa gång “blocka” för att en tredje gång bli ”tocka”.

Dysartri:

När man kan hitta rätt artikulationsställe i munnen men har styrningsproblem, som gör att talet blir långsamt och otydligt, är det fråga om talstörningen Dysartri.

Dyslexi:

Läs- och Skrivsvårigheter som man förr kallade ordblindhet.

Den som är dyslektiker kan ha svårt att känna igen och avkoda ord. Man skiljer på auditiv och visuell dyslexi:

Auditiv dyslexi

Innebär att man inte hör skillnad på ord och orddelar (man har större problem med att skriva än att läsa).

Visuell dyslexi

Innebär att man har problem att förstå orden man ser (man brukar inte ha problem att höra samma information)

Ibland förekommer dyskalkyli, specifika räkne svårigheter, tillsammans med dyslexi.

Informationen hämtades från:

Specialpedagogiska institutet

Barn med Språkstörning

sisselblom.se

ADHD

Allt om ADHD – vad är ADHD?

Överaktiv, impulsiv och problem med uppmärksamheten, det är typiska symtom på adhd. Sidoeffekter av diagnosen kan vara dålig aptit på grund av medicineringen, försämrade sociala kontakter och svårigheter i studier och yrkesliv.

Vanliga symtom vid ADHD

Orsakerna bakom ADHD är inte helt kända, man vet idag att ärftlighet spelar en stor roll tillsammans med arv och miljö. Om någon av föräldrarna har ADHD är risken stor att även barnet drabbas. Adhd drabbar både pojkar och flickor, däremot är det cirka två till tre gånger vanligare hos pojkar.

Även om man kan ha levt med ”adhd-liknande” symtom ett tag så föregås en diagnos alltid av en gedigen utredning. För en del kan utredningen och eventuellt efterföljande diagnos vara en lättnad då både en själv och ens omgivning kan få svar på många frågor. Om du har adhd är det vanligt att du känner igen dig i flera av dessa beskrivningar:

Svårt att koncentrera dig och har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
Svårt att komma igång med uppgifter.
Svårt att komma ihåg långa instruktioner.
Kan ha svårt att skapa ordning och struktur omkring dig.
Svårt att passa tider.
Glömmer eller tappar ofta bort saker.
Vanligt att skjuta upp saker tills det blir försent.
Jobbigt att skriva eller läsa.
Göra saker ibland utan att tänka efter före.
Stort behov av att röra på dig.
Vara orolig, ha ångest eller ha svårt att sova.
Trött av att umgås länge med andra.
Svårt att reglera ditt humör.
Kan vara extra stresskänslig.
Svårt att vara flexibel. Att vara flexibel handlar om att klara en förändring, när något inte blir som du har tänkt.

Som med många diagnoser är symtomen, eller tecknen, varierande från person till person. Du kanske upplever att du har svårt att sitta still och fokusera på saker medan andra kan ha svårt att ens komma igång med saker. Medan någon kan vara både utåtriktad och social kan andra bli mer invända. Om du misstänker att du eller ditt barn har adhd, prata med skolsköterska eller din vårdcentral och för en dialog om det eventuellt kan bli aktuellt med en så kallad utredning.

Diagnos vid ADHD – kan vara befriande

Många som har adhd har redan tidigare än diagnosen ställt fått höra från omgivningen att de kanske är överaktiva, rastlösa, temperamentsfulla, introverta, ”ointresserade” eller liknande. En diagnos kan vara befriande då saker plötsligt får ett annat, medicinskt, perspektiv. Det finns idag en oro för överdiagnosticering men samtidigt håller de flesta adhd-utredningar hög kvalitet och syftar snarare till att utesluta en eventuell diagnos än att ”hitta fel”. På sikt upplever många att det underlättar eftersom man lättare kan förstå sin situation och kan hantera de svårigheter som uppstår då man får den hjälp och det stöd du faktiskt har rätt till.

Det finns inget vetenskapligt stöd för att barns utanförskap skulle öka i och med en adhd-diagnos och ju tidigare man kan ställa adhd-diagnosen desto snabbare får barnet och föräldrarna tillgång till den hjälp som vård, skola, omsorg och omgivning kan erbjuda. De barn som får hjälp och behandling tidigt i livet tenderar även att klara sig bättre i livet både som barn och som vuxna med adhd.

Så utreds ADHD

Det tar idag olika lång tid att få komma till en adhd-utredning beroende på vart i landet du bor. Utredningen är noggrann och genomförs av läkare, psykologer och pedagoger. Förutom en medicinsk undersökning innehåller utredningen även tester och intervjuer med barn, anhöriga och också förskole- och skolpersonal för att man ska kunna bilda sig en så komplett bild som möjligt innan man ställer diagnos. För vuxna med adhd ser man över vilka symtom som fanns under uppväxten och tittar på hur den aktuella situationen ser ut i vuxenlivet innan man ställer en eventuell diagnos.

Har du frågor eller vill göra en utredning, prata med din vårdcentral om hur du kan gå vidare för att få till en eventuell utredning.

Källa:https://www.doktorn.com/sjukdomar/allt-om-adhd-vad-%C3%A4r-adhd/

Tvångssyndrom – OCD

Tvångssyndrom kännetecknas av oönskade tankar och rädslor som kan göra att du känner dig tvingad att göra vissa saker, så kallade tvångshandlingar. Tillståndet kallas också för OCD efter engelskans obsessive-compulsive disorder. Det finns bra behandling mot tvångssyndrom.

Vad är tvångssyndrom?

Tvångssyndrom är ett samlat begrepp för problem på grund av tvångstankar och tvångshandlingar. Det är vanligt att ha både tvångstankar och tvångshandlingar men ibland finns enbart tvångstankar. Tvångstankar är återkommande känslor, tankar och idéer som orsakar obehag och som du inte kan bli av med. Tvångshandlingar innebär att du känner att du måste göra vissa saker för att lindra tvångstankarna.

Många människor har lätta tvångssymtom. Vid tvångssyndrom tar tankarna och handlingarna så stor plats att de styr vardagen och gör att du mår dåligt.

Orsak till tvångssyndrom

Det finns ännu inte ett tydligt svar på vad som orsakar tvångssyndrom. Det är troligen flera saker som spelar in, bland annat ärftliga faktorer, biologiska förändringar i hjärnan och psykologiska faktorer.

Symtom på tvångssyndrom

Tvångssyndrom innebär att du har upprepade, tvångsmässiga tankar som gör att du mår dåligt. Tankarna stör när du försöker tänka på annat eller göra andra saker. Det är vanligt att få de första symtomen som barn, tonåring eller ung vuxen.

Tvångstankar har ofta ett visst tema, till exempel:

rädsla för smitta eller att bli smutsig
osäkerhet och svårighet att klara osäkerhet
ett behov av att saker är i viss ordning eller i viss symmetri
rädsla för olyckor
aggressiva eller skrämmande tankar om att skada sig själv eller andra
oönskade tankar om sexuella handlingar

Utifrån dessa teman kan symtomen yttra sig som:

att du inte vill ta i något föremål som någon annan rört vid
att du är osäker på om du har låst dörren eller stängt av spisen
att du känner ångest om saker inte står på ett visst sätt eller i viss symmetri
att du har tankar om att göra obscena handlingar
att du undviker situationer som kan trigga dina tvångstankar.

Tankarna kan leda till ett behov av att utföra vissa handlingar, tvångshandlingar. Det är vanligt att känna ett behov av att upprepa handlingarna om och om igen, till exempel ett visst antal gånger.

Vanliga tvångshandlingar kan delas in i tre huvudgrupper:

Tvättvång – att ständigt tvätta sig.
Kontrolltvång – att kontrollera exempelvis dörrar, lås eller spisplattor.
Andra ritualer – att göra saker i en särskild ordning eller på ett särskilt sätt, till exempel att räkna saker.

Tvångstankarna och tvångshandlingarna kan också orsaka andra symtom, såsom:

sömnproblem
depression
torr hud och handeksem (vid överdrivet tvättande).

Vad kan jag göra själv?

Fysisk aktivitet kan hjälpa mot ångest och oro, nedstämdhet samt att förhindra tvångshandlingar.
Det kan kännas skönt att prata med någon. Det kan vara både någon som jobbar inom vården eller en närstående. Du kan också kontakta en jour via telefon eller chatt.
Försök att undvika stress och se till att du sover tillräckligt mycket.

Om du är närstående till någon med tvångssyndrom kan det vara bra att tänka på följande:

Försök att inte bekräfta tvångshandlingar, genom att exempelvis berömma en utförd tvångshandling. Detta kan göra det svårare för den drabbade att undvika beteendet.
Om din närstående som lider av tvångssyndrom inte vill söka vård, kan du själv kontakta vården för att få råd om hur du bäst kan hjälpa till.

Behandling av tvångssyndrom

Tvångssyndrom kan behandlas med läkemedel och olika former av kognitiv beteendeterapi (KBT), ensamt och i kombination:

Antidepressiva läkemedel som kallas för SSRI kan hjälpa. Behandling behöver pågå under minst ett år. Vissa kan behöva långtidsbehandling.
Samtalsbehandling kan hjälpa både vid tvångstankar och tvångshandlingar.
Exponeringsbehandling med responsprevention (ERP) är en behandling som går ut på att förhindra tvångshandlingar, genom att du gradvis utsätter dig för situationer som orsakar ångest och utlöser tvångsbeteende. Det är ett bra behandlingsalternativ om du främst har problem med tvångshandlingar.

En viktig del i all behandling är utbildning om tvångssyndrom:

Det hjälper till att förstå sambandet mellan tvångstankar och tvångshandlingar och hur du kan göra för att ändra ditt beteende.
Det är även bra för nära anhöriga att lära sig mer om tvångssyndrom och ångest.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har besvär som blir till hinder i din vardag.

Sök vård akut om du mår väldigt dåligt och känner att du inte orkar mera, eller har tankar på att ta ditt liv.

Källa: doktor.se

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd, AST, visar sig väldigt olika för olika personer. Det som är gemensamt är att AST påverkar förmågan att vara social och kommunicera med andra.

Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera diagnoser. Diagnoserna skiljer sig åt, men har också mycket gemensamt.

Beroende på vilken diagnos du har kan livet påverkas på olika sätt. Men kanske känner du igen dig i några av följande egenskaper och beteenden.

Du som har AST kan till exempel ha svårt att:

Skaffa kompisar.
Förstå hur andra tänker och känner.
Förstå vad andra menar.
Titta den du pratar med i ögonen.
Börja prata eller veta vad du ska säga när du pratar med någon.

Det kan också kännas svårt att passa in, till exempel för att:

Du har något specialintresse som du gärna vill prata om och ägna mycket tid åt, kanske mer än vad andra förstår.
Det känns jobbigt med förändringar.
Det känns viktigt att göra saker på ett visst sätt eller i en viss ordning.
Du är bra på att hitta intressanta detaljer som andra inte ser. Vissa ljud, ljus eller lukter känns obehagliga.
Viss mat känns konstig eller smakar konstigt.
Du inte tycker om när andra tar på dig.
Vissa kläder känns obekväma.

Personer med AST brukar känna igen några av sakerna i listan, men kanske inte alla. Men de saker du känner igen ska du ha upplevt sedan du var liten för att det ska kunna klassas som AST.

Få stöd och hjälp

Om du ofta känner att det blir problem och missförstånd i skolan, med kompisar och med andra människor, kan du behöva stöd och hjälp. Ofta märks det mest i skolan och det är där du kan börja med att söka hjälp.

Skolan ansvarar för att erbjuda det stöd som behövs för att göra skolarbetet lättare för den som är elev. För personer med AST kan det till exempel bli lättare att klara skolarbetet i mindre grupper eller med en specialpedagog. Skolan kan också hjälpa till med vidare kontakter om du behöver mer stöd än vad de kan erbjuda. Det kan till exempel vara hjälp med att vända sig till oss på BUP.

Källa: https://www.bup.se/diagnoser/autismspektrumtillstand/

Aspergers syndrom

Den som har Aspergers syndrom kan ha väldigt lätt för sig i vissa sammanhang, till exempel vara väldigt påläst och kunnig inom vissa områden. Men att vara social och kommunicera med andra människor brukar vara svårare. Det beror på att personer med asperger uppfattar och tolkar saker lite annorlunda än de flesta andra.

Aspergers syndrom är en form av autismspektrumtillstånd (förkortas AST). Det är ett brett begrepp som används för att beskriva flera olika svårigheter som alla handlar om förmågan att vara social och kommunicera med andra.

Svårigheterna kan göra att du får svårt med att:

Skaffa kompisar.
Förstå hur andra tänker och känner.
Förstå vad andra menar.
Titta den du pratar med i ögonen.
Börja prata eller veta vad du ska säga när du pratar med någon.

Det är också vanligt att du tycker, känner, och reagerar annorlunda än andra. Det kan kännas svårt att passa in, till exempel för att:

Du har något specialintresse som du gärna vill prata om och ägna mycket tid åt, kanske mer än vad andra förstår.
Det känns jobbigt med förändringar.
Det känns viktigt att göra saker på ett visst sätt eller i en viss ordning.
Du är bra på att hitta intressanta detaljer som andra inte ser.
Vissa ljud, ljus eller lukter känns obehagliga.
Viss mat känns konstig eller smakar konstigt.
Du inte tycker om när andra tar på dig.
Vissa kläder känns obekväma.

Personer med Aspergers syndrom brukar känna igen några av sakerna i listan, men kanske inte alla. Det är också olika hur mycket du påverkas av att ha Aspergers syndrom och i vilken ålder du börjar förstå att du fungerar på det sättet. Det beror på vilka krav och förväntningar du har från din omgivning.

Få stöd och hjälp i skolan

Skolan ansvarar för att erbjuda det stöd som behövs för att göra skolarbetet lättare för den som är elev. För personer med Aspergers syndrom brukar det till exempel bli lättare med tydliga instruktioner om vad de ska göra och tid att förbereda sig på nya saker som ska hända. Skolan kan också hjälpa till med vidare kontakter om du behöver mer stöd än vad de kan erbjuda. Det kan till exempel vara hjälp med att vända sig till oss på BUP.

Att utreda Aspergers syndrom på BUP

Om det visar sig att den hjälp du får i skolan inte räcker kan du vända dig till BUP. Du kan också vända dig direkt till oss om du har så stora problem att vardagen inte alls fungerar. Det kan till exempel vara att du upplever problem i fler situationer än i skolan.

Källa: https://www.bup.se/diagnoser/autismspektrumtillstand/aspergers-syndrom/

Tourettes syndrom och andra ticssyndrom

Ticssyndrom, som till exempel Tourettes syndrom, innebär att du gör ofrivilliga rörelser eller ljud, så kallade tics, om och om igen.

Det finns två typer av tics: motoriska tics (rörelser eller ryckningar) och vokala tics (ljud som du gör med mun, hals eller näsa). Även om det ibland kan se ut som att du gör tics med flit, är tics just ofrivilliga.

Motoriska tics

Några exempel på vanliga motoriska tics är att blinka med ögonen, göra ansiktsgrimaser eller att rycka med huvudet eller axlarna. Det kan också vara att hoppa till när du går, härma det någon annan gör eller att göra fula gester.

Vokala tics

Exempel på vanliga vokala tics är att harkla sig, hosta eller snörvla med näsan. Andra vokala tics är att upprepa ord eller meningar, härma vad andra säger eller upprepa vad du själv har sagt. I filmer och serier är det vanligt att personer med Tourettes syndrom säger fula ord. Så kan det vara för vissa som har Tourettes, men inte för alla. Som du har läst finns det många andra vokala tics som är vanligare.

Diagnoser

Något förenklat kallas det för Tourettes syndrom om du har haft både motoriska och vokala tics i mer än ett år. Om du bara har haft motoriska eller vokala tics, men inte både och, då kallas det istället för ihållande motoriska eller vokala tics. Om du har haft tics i kortare tid än ett år kallas det för övergående eller tillfälliga tics.

Det är också vanligt att ha andra svårigheter samtidigt som tics, till exempel adhd, tvångssyndrom (OCD), sömnsvårigheter eller ångest.

Få stöd och hjälp

Om du besväras av ofrivilliga rörelser eller ljud kan du söka hjälp hos BUP. Där kan du få hjälp att ta reda på om det är tics du har och få behandling.

Källa: https://www.bup.se/diagnoser/tourettes-syndrom-och-andra-ticssyndrom/