Mamma Utmattad och Fröken HSP och alla de där känslorna som skapar stress.

Ibland så brukar jag bara sitta och säga typ så här: Ja du älskling hur ska vi hinna med livet? vi kanske inte orkar nå mer…. kanske dör vi också. Jag vill så mycket men jag hinner inte. Jag vet också för att mitt liv de senaste 10 åren bestått av energilöshet samtidigt som det finns dagar då jag orkar fasligt mycket. Men det kostar. Det kostar tårar, det kostar oändligt många dagar i sängen och så otroligt många känslor i kaos av att sitta fast. Det utlöser en stress som jag inte kan ta på bara att jag känner att jag kvävs. Jag drunknar i mina egna känslor av alla måsten och att jag inte räcker till och kommer fram. Sedan om man är som mig en person som få människor skulle klara av att leva med för jag växlar så väldigt mycket i mitt humör beroende på vilken känsla som finns inombords. Jag känner in varje känsla och för mig då jag erfarit många negativa upplevelser som faktiskt satt sig som ärr i själen utlöser det reaktioner på flera meters avstånd. Mitt hjärta känner igen vibrationen i luften som utgör en ängslighet, jag kan höra mina egna hjärtslag eka där jag står. Jag måste vara beredd och ta avstånd innan känslan blir ett faktum. Och då stöter jag bort människor och sårar dem innan de sårar mig. Detta var mer ett stort problem i tonåren för då visste jag inte hur jag skulle hantera alla känslorna. Att behöva vara en känslomänniska är både positivt och negativt. Negativt juste för att känslorna kommer så starkt och snabbt vilket gör att man av rädsla sårar andra. Det positiva är att jag får lära känna mig, hitta vägar och strategier som funkar för mig. Det har även gett mig koder i förhållningssätt och läsa av situationer och kunna hjälpa andra med liknande problem. Känslor blir ett viktigt verktyg när man resonerar, för det är de som markerar stigen åt en och genom att att veta hur man själv fungerar väljer hjärnan det bästa sättet, att följa dem. Det är en evig balans med känslor, livets situationer och alla måsten. Jag försöker använda min tid så att jag mår bra och hinner med det jag ska göra. I olika situationer försöker jag ta reda på vad jag egentligen vill och jag uttrycker det så att andra kan förstå, det kan vara en utmaning i sig. Mitt i allt detta ska jag med alla mina känslor ha kontroll på mig själv. Ja nu är jag en människa som har någorlunda koll. Men jag tänker på alla de andra som är i början. Livet kan ju kännas övermäktigt….

LR

Att lära någon motståndskraft det är kärlek

Det är inte fel på mig som människa. Jag är motståndskraftig, jag känner mig själv, jag vet exakt vad som skadar och förstör mig. Jag är duktig på att ta hand om mig själv. Jag har accepterat många motgångar och jag är allierad för avancerade förändringar. Jag kan lova dig att jag mött livets hårda utmaningar. Du kan skratta, du kan döma, men du har ingen aning om vart min historia började och vilka vatten mina resor har tagit mig över. Jag har massor av drömmar och önskningar. Även fast de är långt ifrån förverkligade så ger jag aldrig upp. Jag klarar mig själv, behöver inte gömma mig bakom någon eller behöver någon annan för att lyckas och klara av livet. Livet lärde mig att vad som än händer i världen kommer du alltid vandra genom livet ensam periodvis. Tänk på det och bli inte rädd. Det är ett naturligt tillstånd här på jorden. Människor kan lova dig allt i stundens lycka. Men det är bara ord som på riktigt är ganska betydelselösa när någon vänder sitt ansikte mot ett annat håll. Jag lovar inte någon något. Jag lovar bara mig själv och mina barn att jag ska gör mig och dem motståndskraftiga. Visa dem deras resurser. Prata om tankar och känslor. Förstå att felsteg på livets väg är en viktig läxa som ingen människa kan undvika. Det är viktigt att lära våra barn att alla kan falla, men att man också kan hitta tillbaka till livskraften. Även fast man faller ibland, försvinner inte styrkan och de drömmar man har…Inte för alltid. Lär dem att lita på det. Ingen människa är perfekt men jag vet. När någon kliver in i ditt liv och på din resa är det av en anledning. Antingen för att du behöver lära dig något, uppskatta, vakna eller möta hinder och svårigheter. Eller så är du med på någons resa för att ge den personen livserfarenheter och väcka hen för att inte ta allt för givet. Oavsett vad vi spelar för roller i varandras liv, hoppas jag att du kan se dina felsteg som viktiga lärdomar. Istället för att älta och klandra dig. Att du inte ser hinder som murar. Du behöver också veta att du behöver lära dig själv att flyga. Med hjälp och stöd från fina människor som vill dig väl kan du få de bästa förutsättningarna för att använda dina vingar. När jag säger att du ska använda dina vingar menar jag att du ska se dina resurser. Använda dig av dem och fortsätt framåt även fast det känns jobbigt och svårt. Det blir bättre. Det kommer få dig att växa och ta dig framåt i livet obehindrat. När en annan människa också ger dig det här. Har den också gett dig en ofantlig mängd kärlek. Glöm inte det!

/LR