Livet är en psykologisk cykel. Fint va?

Jag satt på ett möte tillsammans med några bekanta och vänner när jag började haka upp mig på ordformuleringen. ” Alla tycker att jag är så stark” Jag var bara tvungen att ta ordformuleringen närmare mig och verkligen granska det som sades.

Att vara stark, vad menar människor med det?

Jag hörde och uppmärksammade det för första gången för 22 år sedan eller jag kanske hörde det tidigare men inte tänkt så mycket på det då.

Den som använde det begreppen var en i mina ögon en riktigt elak människa som bestämt uttryckte sina åsikter högt inför andra. Dom åsikterna var inte särskilt snälla och handlade mer om att denna person hävdade sig själv genom att trycka ner andra i skona. Hen använde dessa ord:

”Ingen kan sätta sig på mig, jag kör över den”

 Jag blev så klart intresserad av att veta mer vad som fick denna människa att själv utse sig själv som en stark människa. Hen tycker att starka människor inte tar skit och ger någon denna hen skit så kommer hen att använda sig av offentliga avrättningar och demolera den andra människans självförtroende rejält. Denna hen sitter ofta  och talar om att alla andra har fel och att hen minsann är så stark att och sedan blabla bla. Jag har studerat hen i många år nu och till och med själv blivit rejält nedtryck av denna hen. Eller hen har försökt trycka ner mig men om hen gör det så talar jag gärna med hen utan alkohol och talar om min syn på saken och gör hen medveten om hur jag upplever saker, varför jag väljer att ta avstånd osv. Utan att trycka ner hen. Sådant avskyr hen och jag tillhör inte hens favorit bekanta för jag utgör ett hot mot hens stereotypa personlighet och existens. Mitt ifrågasättande tvingar hen att fundera över vem hen är som person och det är farligt upplever hen. För mig är man inte stark om man använder sig av det här beteendet eller andra härskartekniker. En stark person för mig har upplevt svårigheter och trauman. Insett att livet efter sådant behöver förändras på olika sätt. Och gjort sina förändringar. Insikter lär oss att släppa människor och saker som skadar oss och att vi inte kan lära ut förändringstekniker innan vi själv tagit oss igenom våra egna traumatiska resor. Ja du förstår, vi kan ta en dietist som ett exempel. Om du har problem med din övervikt så tar du ju kanske inte hjälp av en dietist som väger 150 kilo? Förmodligen har denna ingen aning om hur man går ner i vikt för denna dietist har inte tagit tag i sin egen resa. Du kanske förstår hur jag tänker?

Så om vi går tillbaka till ämnet att vara stark så handlar det för mig, om det jag nämnde, vilka insikter vi har och vilka problemlösningsförmågor vi använder oss av. Inte hur mycket besvär andra får av oss när vi utövar makt över dem. Människor kan kanske bli en aning irriterad när de läser insikter. Ja men jag kan tycka att det är så. En människa som verkligen vill bort från sin situation kommer att få insikter och hitta sätt för att lösa situationen. Minns… att jag har berättat om livets skådespeleri, våra tåg som tar oss till olika situationer och möten med människor som tar oss framåt eller får oss att vakna ordentligt. Du som står i trubbel ta chansen till nya äventyr/erbjudanden. Om erbjudandet inte ger dig särskilt mycket kanske du träffar en kontakt som kan hjälpa dig vidare och framåt, kanske leder miljöombytet till nya tankar och idéer hur du kommer framåt? Då har du fått en upplysning från ditt medvetande.

 En människa som inte fått insikten skyller över problemen på någon annan för att slippa ta ansvar. Kanske handlar detta om att den människan ligger lägre i utvecklingsnivån av sitt medvetande?

Hur kommer det sig att människor är så rädda för ansvar?

Jag har under mina egna inre dialoger, samtal med andra och även inom alternativa behandlingsmetoder kommit underfund med att. Människan talar oftast sanning. Men utifrån sin utvecklingsnivå. Detta var för mig en oerhört stor frustation eftersom det oftast har varit grundorsakerna i mitt ältande. Livet kommer alltid utsätta oss för prövning och situationer som kan upplevas som trauman. Men det finns en orsak till att vi ständigt utsätts. Det är dom där insikterna som ska komma till oss. Insikter ger oss förståelse, medkänsla och kunskap i hanterande och öppnar upp vårt medvetande. Vi dömer inte människor lika hårt med insikter om vi har öppnat upp vår medvetenhet. Ja! livet är  en psykologisk cykel där vi   genom empirivetenskap kan betrakta oss själva genom olika trauman och få insikt  om själslivet, det vill säga beteenden, medvetande, känslor och tänkande hos oss och grupper vi ingår i. Våra mentala processer som inkluderar perception, kognition, uppmärksamhet, affekt, intelligens, fenomenologi, motivation, personlighet och hjärnans funktioner. Eftersom vi ständigt kommer att  utsättas innebär det inte att gilla läget och att vara i en situation som bryter ned oss. Det innebär att vi ska få insikten, använda oss av verktyg som vi får till oss och befria oss från situationen. Nästa gång vi möter en människa som försöker lura in oss i samma eller liknande väg och trauman behöver vi påminnas om dem resor vi redan gjort för att stå starka inför nästa prövning. Trauman och svårigheter ger oss för det mesta nycklar. Nycklar i hanterandet eller nycklar till att vakna och se vem du egentligen är och vad du kan. Innan du tackar nej till möjligheter och tycker att saker aldrig kommer till dig. Fundera lite.

// LR

Related Articles

Responses

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *